Alla inlägg under maj 2010

Av Sofie - 30 maj 2010 09:59

 


Det går inte så bra för mig med behandlingen just nu. Tydligen så är jag (enligt dem därborta) trots att jag har rullstol alltför aktiv vilket har medfört att jag har gått ner i vikt nu igen istället för upp , som jag egentligen ska. Kommer aldrig bli av med rullen när det blir såhär ju, fyfan vad jag blir sur på mig själv. Tänker ju lixom inte på att den lilla aktivitet som jag får ha kunde göra så mycket mot min vikt men tydligen så har det väl betydelse   . Men det känns samtidigt som att jag knappast kan bli mer lugn/stilla än vad jag är just nu. Vill så gärna ur den så jag kan vara med på alla roligheter, kunna åka till alexandras studentmottagning nästa vecka, kunna åka och se på när klassen tar studenten...Kunna åka med patienterna på mando till grönan om några veckor. VILL VILL VILL!!


Är hemma nu i helgen iallafall, skönt som attans. Men snart åker jag in igen, tillbaka till det helvetet där jag lever i för tillfället. FAN TA DEM DÄR BORTA, HATAR PLACET MER ÄN NÅGONSIN. Men åker jag inte tillbaka ikväll blir det bara en massa skit så jag måste väl :/.


Enjoy life people!


    

Av Sofie - 23 maj 2010 11:10

Var hemma på permission igår, för första gången på nästan 5 veckor. Det kändes hur jäkla bra som helst, hade saknat hemmet. Var först hemma hos pappa en liten stund och låg ute och solade på hans tomt. Vädret var ju verkligen tiptop igår så man kände inte alls för att vara inomhus. Tog mitt 3-mellis ute i den härliga solen samtidigt som jag läste igenom alla skvallertidningar jag samlat på mig genom åren(de var en hel del). Senare kom en gammal kompis förbi och vi satt ute och snackade om allt mellan himmel och jord. Like her a lot a lot


Senare var jag lite hos mamma och bytte ut lite gamla trista kläder mot nya somrigare klänningar/tunikor. Kände mig mycket fin! Sedan bar det av mot pappa igen och det blev wook till middag innan jag såg lite på tv och sedan var jag tvungen att åka tillbaka till mando  .

Hate it, but what can I do?


Pratade med min behandlare idag och han sa att snart , väldigt snart får jag ta bort rullstolen.. Glädjerooop! Känns så himla bra.. Få slippa åka i den.

Av Sofie - 17 maj 2010 21:49

Måndag idag - ännu en ny vecka fylld med nya utmaningar och förhoppningsvis inte allt för mycket ångest. Helgen blev iallafall en lycklig historia. Pappa och hans tjej kom och hälsade på och vi åkte ut till någon campingplats, la oss i sommargräset och bara njöt utav värmen samtidigt som vi tog en fika som för mig innehöll mitt nya fika-alternativ , chokladboll och en festis. Här snackar vi utmaning på hög nivå, men jag klarade av det och dog inte utav det heller för den delen. Men guud, vill gärna inte ät något chokladaktigt mer nu på ett tag känner jag. Lite mäktigt blev det.


Söndagen blev lyckad den med, en kompis kom och besökte mig och vi åkte och fikade inne i stan på ett mysigt litet café. Lite jobbigt att äta ute men det går bättre och bättre för var dag. Vi åkte även runt och fotade inne i stan med hennes nya fräsha supercoola systemkamera.


Idag har det varit superfint väder och jag har faktiskt fått kommit ut och solat en stund med rullen och allt, hoho. Så nu är jag lite småröd i fejjan och allmänt trött efter dagen och funderar snart på att lägga mig. 

Hoppas veckan fortsätter i samma riktning nu. En positiv sak är att de har börjat lita lite på mig nu igen, jippie.


pussis


Av Sofie - 10 maj 2010 13:41

 


Ush vad allting känns jobbigt just nu, vad allting känns tungt. Kan under vissa stunder känna att "fan jag orkar inte mer nu" men på något underligt sätt går ändå dagarna förbi. Försöker verkligen att bara ta en timme i taget, eller ibland bara en minut i taget och överleva det.


Känner mig så stor stor stor just nu och det gör ont i mig. Gör riktigt ont och jag blir gråtfärdig utav att se mig själv. Av att se ner på mina lår som växer sig större och större för var dag som går. Av att känna hur man fysiskt sett blir större för att jag måste bli större är ett faktum. Det får jag helt enkelt acceptera varesig jag vill eller ej. Känner mig ganska nöjd med den kropp jag har idag(eller nej det gör jag inte, kommer alltid vilja bli mindre, men jag kan acceptera den kropp jag har idag). Magen känns uppblåst och stor och gör ont hela tiden.   



Idag har jag vart lite i pysselverkstaden men annars har dagen gått ut på absolut ingenting. Ätit och slöat sig, jag vill ut och ta en promenad snart men som läget är nu kan jag ju baara drömma om det. Drömma om att få komma iväg någonstans.


Ikväll kommer farmor, miss her like crazy så det ska bli moojsigt. Jag hoppas hon kan ta ut mig en sväng i rullen så jag får se lite annan miljö än mandos dystra väggar. Eller få komma hem en dag, håller på att go bananas av att inte få träffa familjen och kissen. Jag tror verkligen jag skulle klara av det, klara av att äta mitt mellis hemma. Varför kan inte mando fatta det? Varför kan de inte ge mig en chans och se hur det går? Behöver ju inte bli katastrof av allt, det kanske rent ut sagt kommer gå jättebra! Lite frihet är det enda jag begär, är det för mycket begärt?

Av Sofie - 9 maj 2010 21:32

Så himla skönt, jag tackar gudarna för att jag har överlevt även denna helg då helgerna här är de absolut värsta. Det är så dött och trist, patienterna från dagvården är hemma och chillar, med andra ord har personalen här extra noga koll på en och har ögonen på en extra mycket. Man blir inte lämnad fred för en sekund och det är oerhört frustrerande.

All personal är på mig just nu om min rullstol. Jagar efter mig med den hela tiden och då menar jag det. Så fort jag reser på mig för att sträcka mig är de på mig och jag får höra; - vart ska du någonstans? Sätt dig ner eller jag sjutsar dig.


Imorgon ska det tas ny vikt och jag hoppas jag gått upp lite då så jag slipper rullstolen. Hoppas på possetivt resultat för jag vill inte ha den längre. Vill inte vill inte VILL INTEEE. Om någon ändå kunde fatta det  . Fatta hur det känns för MIG.



  


Av Sofie - 7 maj 2010 13:15

Har total bevakning på mig just nu och det suger. Allt pg.a min enligt dem dåliga fysik. Igår fick jag ett blodsockerfall eller ngt skit och fall ihop på toaletten. Det var inte särskilt kul men nu mår jag ändå bättre.


Var ute med några patienter idag och åt på resturang - ångest med stora bokstäver. Beställde någon lax med pressad potatis som jag såklart var tvungen att äta upp. Hade tänkt lämna hälften för det kändes som så himla mkt när jag lade upp maten på tallriken. Gigantisk jävla portion, och ändå säger min behandlare att jag har en bit kvar innan jag äter full portion. Hur i helvete kan man äta mer än vad jag gör just nu? Omöjligt. Äter fan som en hel karl, som Gunde Svan typ. Och då rör jag ändå inte på mig utan sitter i rullstol. Vill bara ur den nu, men då måste min vikt gå uppåt tyvärr. Nu har det stannat av, t.o.m gått ner lite.


Ska försöka hålla ut under helgen nu, hur jag nu gör det.


puss

Av Sofie - 5 maj 2010 09:27

Jag känner mig så sjukt irriterad på allt och alla här just nu. Mest irriterande är rullstolen som ständigt hänger efter mig vid det här laget. Fattar inte varför JAG måste sitta i den! Kan inte se att läget är så pass "allvarligt". Kan inte se mig själv som så liten och tunn att det ska vara nödvändigt, men någon har väl tydligen bestämt det ändå. Hoppas bara jag kommer ur den snart snart för det bara spritter i mina ben nu.


Ska få höjning på mitt matschema imorgon , höjning = mer mat vilket inte känns kul direkt. Känns jobbigt att jag ska behöva äta mer samtidigt som jag inte får röra på mig alls. Men de enda de vill är ju att få upp mig i vikt så det är väl ända lösningen. Guu känns som om jag knappt klarar av att få i mig det jag har på mitt schema nu. Magen värker otroligt efter varje måltid och jag mår sjukt illa. Då känner man sig inte sugen på att äta MER direkt. :/


Nu är det dags för 10mellis som för mig just nu består utav 2dl proviva och en frukt... Det ska jag nog fixa iallafall. Det är inte allt för mycket.


puss

Av Sofie - 4 maj 2010 10:29

Hallojsan


Är nu för tiden inlagd på mandometerkliniken, och har varit här i två veckor nu. Allting böjar bli sjukt tråkigt och jag känner mig mer och mer rastlös för varje dag. Om jag ändå kunde få kunna komma ut om dagarna , få lämna kliniken om så bara för en liten stund men nä det får man inte minsann.


Tydligen är jag även i för dåligt skick också då jag måste sitta i rullstol för tillfället. ... Förstår inte, jag har ju ben, MINA EGNA BEN att gå med , så varför får man inte använda sig utav dem då? Jag kräver inte mycket, bara att få gå lite korta sträckor, slippa bli körd och skjutsad överallt. Fybubblan vad det suger!


Är väl ändå det bästa stället för mig nu det här, även fast jag inte kan erkänna det till 100% riktigt menmen. Känner mig stor som ett hus, magen spränger och gör såå ont efter varje gång jag ätit och jag känner mig så uppblåst. Man SER fysiskt på mig om jag är nyäten eller ej. Och man känner det. All personal säger att det kommer gå över så småning om men jag har i nuläget mycket svårt att tro det. Ajja, ta hand om er där ute.


Pussiluss


 

Presentation

What doesn´t kill you makes you stronger

Fråga mig

31 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
         
1
2
3
4 5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
31
<<< Maj 2010 >>>

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Kategorier

Arkiv

Länkar

RSS

Besöksstatistik

Frågor


Skapa flashcards