Alla inlägg under juli 2010

Av Sofie - 29 juli 2010 14:43

Har inte mycket alls att säga. Det händer ingenting speciellt i mitt liv nu heller för den delen.

Jag är långledig ifrån mando nu eftersom min beh. går på semester tre veckor framöver så då var han så himla snäll och gullig så han lät mig få lite semester också. Det behövs verkligen semester därifrån kan jag säga. Har ju mer eller mindre vart där hela tiden sedan december förra året(förutom den lilla tiden då jag bara gick hemma).


Veckan har väl inte fört med sig några speciellt stora grejer. Har mest bara varit hemma, tittat på film, bakat, vart lite inne i stan och uträttad några ärenden. Idag hade jag faktiskt tänk gå och låna en eller två språkböcker och börja komma igång med pluggandet igen. Var ju faktiskt inne på kinesiska där ett tag och hade börjat läsa det litegrann men sen blev jag inlagd och hela kalaset lades på hyllan efter det. Men nu känner jag att jag verkligen vill börja igen. Så sjukt sugen på det språket. I den här världen måste man stå ut på ett eller annat sätt och språk är mitt sätt att stå ut på, min sak som gör mig unik.


Nu sitter jag här och kollat på Paris Hilton my new BFF, haha! LOVE IT!






Imorgon ska jag på bio med an annan mandoo-människa, Josephine. Ska bli skoj!


SEEE YA!

Av Sofie - 19 juli 2010 10:23

Halva juli har nu runnit gått och därmed har halva sommaren snart runnit förbi, borta vid horisonten börjar jag skymta hösten. Känner hur paniken börjar växa innuti mig.. För vad fan har jag gjort utav den här sommaren? Den har till stor del spenderats på en ätstörningsenhet, inlåst och med personal runt omkring en 24/7. Vilken jävla sommar egentligen. Man kunde ju spenderat den på bättre sätt om man säger så. Känner bara just nu att jag vill ur hela den här karusellen med behandlingshem och shit. Bara få slippa allt och leva mitt liv som den snart19åringen som jag faktiskt är. Få göra det jag vill och känner för alldra mest.


Paniken växer inom mig när jag inser att skolan faktiskt också börjar om drygt en månad. Och jag är supernervös. Har trots allt inte varit där sedan december och denna gång när jag kommer tillbaka är det med en helt ny klass. Vad ska de tycka om mig? Kommer vi komma överrens?

Jag ska iallafall (har jag bestämt mig för) börja skolan och jag ska ta mig fan rocka, slå alla med häpnad, köra skiten ur alla. Ja det ska jag!


Mandooo imorgon, as usual. Men innan dess ska jag ut och fika med en gammal barndomskompis idag. Sist vi sågs satt jag i rullen och hon fick dra mig fram och tillbaka. Stackare. Men nu är det jag som GÅR, säkert och stadigt på mina egna ben, haaa  .


 

Av Sofie - 15 juli 2010 10:06

Det har verkligen alltid varit känsligt för mig det här med utseénde. Har alltid varit så himla viktigt för mig att se bra ut, för man lärde sig ju tidigt i livet att såg man inte bra ut kunde man riskera att bli retad utav de andra, och det ville man ju inte.


Det var nog så jag kom in i själva ätstörnings-banorna. Ville bara den som stack ut, unik, "den där smala". Sedan gick det ju över styr det kan jag själv inse nu men då jag var mitt inne i smeten kunde jag inte se det.


Det känns jobbigt nu också att veta att man HAR gått upp i vikt, och det är ganska rejält också. Min behandlare råkade nämna för mig igår att sedan jag lades in på mando har gått upp runt 10kg. Fattar ni hur stört mycket det är? 10 mjökpaket lixom, på den korta lilla tiden. Nää det känns väl inge vidare direkt om jag säger så. Är inne i den processen då jag håller på att acceptera min kropp just nu. Sedan så tror jag att även fast jag blir frisk kommer jag kanske heller inte acceptera den fullt ut, men att jag kan vara mer nöjd än vad jag är nu/har varit. Men att jag kommer älska den vet jag inte riktigt. Men å andra sidan är det stor skillnad på att älska sin kropp och att acceptera den.


Var hemma hos en kompis för någon dag sedan och fick se bilder hon hade tagit på mig från maj månad då hon var och hälsade på mig på mando. Jag måste erkänna för mig själv att de bilderna hon tog såg inge vidare ut direkt, näe de såg för hemska ut rent ut sagt. Fyfan vad ledsen jag blev när jag såg dem, att jag inte då kunde fatta hur sjuk jag såg ut :/ det är skandal!


Vi tog nya kort igår som jag kommer lägga upp här bara så att ni kan se hur sjuukt mkt finare jag är idag   . Jag kan ju faktiskt se att jag ser bättre ut nu än i maj, tack gode gud.


enyoj the pics



           

Av Sofie - 11 juli 2010 22:00

Shuulelulu!

Idag har jag varit i Furuviks djurpark med min söta vän Josefin.  Vi har haft det supermysigt verkligen och vädret har varit toppen!

Dock viktigt att komma ihåg att dricka ordentligt ute när det är sådär varmt, någonting jag är så himla dålig på. Inte för att jag inte vill men jag glömmer ju jämt bort att dricka. En ovana jag har haft så länge jag kan minnas.

Vi har gått runt bland alla djuren och spelat på alla chokladhjul vi hittade, dock utan någpn vidare framgång hehe.   Guu vad kul det hade varit OM vi hade vunnit en 2kilos choklad.


                      


Det har på det stora hela varit en mysig dag och kvällen blev inte så tokig den heller. Åkte hem till pappa och grillade och sedan bar det av hem till mamma där jag satte mig ute på balkongen i solskenet med en STOR skål fylld med vanilj och kola glass. Så härligt att äntligen kunna äta glass och njuta av det efterråt. Någonting som skulle vart alldeles omöjligt för bara 2 månader sedan men nu går det!


       


Imorgon är det dags för mando igen, ser ikke fram emot det men jag har ju inget val. Jobbigt att det ska bli soligt imorgon också när jag sitter där och ruttnar.


/Sofie

Av Sofie - 9 juli 2010 21:45

Svar på en fråga:

Hur funkar det när man är hemma, eller borta? Tar man med mandometern då eller? Eller är det meningen att man ska äta utan den på permissionerna?


Svar:

I början av behandlingen hänger mandometern med överallt, hemma som borta, vart man än är. Man använder den för att "lära sig" hur mycket mat man ska ta för att det ska bli en "normalportion" samt för att lära sig äta under en "normal" hastighet. Så den är mycket som ett slags hjälpverktyg i början då det är väldigt vanligt att man när man är sjuk i en ätstörning tappar uppfattningen om vad som är normalt. Det är minst lika viktigt att äta på den när man är hemma som när man är på kliniken så att man får i sig rätt mängd mat.


Så småningom i behandligen när man känner sig redo och mogen för det och kan ta tillräckligt stora portioner själv plockas mandometern bort. Men först måste man göra tester, så kallade w-base där man lägger upp så mycket mat man tror är det normala(utan att se procentaltalet, som man i normala fall brukar se. Det står alltid i % och man lägger upp tills man är uppe i 100&%)och sedan efterråt får man ett resultat på hur mycket man faktiskt la upp på tallriken. Lyckas man lägga upp normalportion (ca 280g mat) vid flera tillfällen får man sedan slippa mandometern. 


Är verkligen otroligt dålig på att förklara men hoppas folk fattar någonting ändå. Sabine har förklarat alltsammans väldigt bra i sin blogg. Kolla in hennes inlägg "working base"  theonlysabine.blogg.se/2010/june/


   The one and only - mandometer!

Av Sofie - 9 juli 2010 21:11

Ett tag sedan jag skrev nu märker jag.. Det händer så mycket annat i mitt liv just nu så då har jag en förmåga att glömma bort bloggen, heeh. Blir mest så att jag skriver när jag är nedstämd så att jag inte har skrivit på ett tag är isåfall bara ett gott tecken, tycker ni inte?


Jag har iallafall (som jag kanske berättat) blivit utskriven ifrån heldygnsvården och går nu i dagvård vilket innebär att man är på mando i veckodagarna från 8-16. Känns najs, skönt att få komma hem på kvällar och helger. Har fått en ny behandlare som jag älskar över allt annat, han är en sån sjukt härlig människa och jag kan skratta mig lycklig som fått just honom- som jag alltid önskat mig. Vi passar varandra som handen i handsken och jag har fått så mycket ny motivation och kämparglöd tack vare honom. Att en enda människa kan göra så mycket för en trodde jag inte. 


  



Jag sköter mig numera så bra också att han har sagt till mig att jag inte behöver vara på mando varenda dag nu längre utan det kanske räcker med att jag är där 3 dagar i veckan istället för 5. Nästa vecka ser ut som följande: 


Måndag: Mando

Tisdag: Ledig   

Onsdag: Halvdag på mando, efter lunch ska jag och min behandlare åka ut och hitta på någonting

Torsdag och Fredag får jag ledigt.  Känns som en bra vecka trots allt. Fortsätter jag i rätt riktning blir det mer frihet - ME LIKE. 



Idag var jag där tills efter lunch då jag åkte ut med Sabine, en annan tjej som också går där och fikade inne i stan.Världens urgulligaste tjej som man kan sitta och prata med i evigheter. Hade en toppen eftermiddag. Mysigt men också en utmaning för mig som aldrig brukar fika. Åt visserligen en pyttekaka  men det var fortfarande en kaka. Och det är poäng till mig. Dessutom var det så skönt att komma ut och få känna sig som en normal människa. Och Sabine kändes som ett skönt stöd dessutom. Puss på henne   .


  



KÄÄÄÄRLEK ! 






Presentation

What doesn´t kill you makes you stronger

Fråga mig

31 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
     
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
31
<<< Juli 2010 >>>

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Kategorier

Arkiv

Länkar

RSS

Besöksstatistik

Frågor


Skapa flashcards